Okej, nu ska jag försöka blogga lite normalt igen. Men har inte haft tid eller orkat, (vanlig ursäkt jag vet). Igår tränade jag Body Combat och träningsvärken jag har idag är inte att leka med. Dock så trotsade jag träningsvärken idag och hade först fotbollsträning i skolan, sen lite göra klart lektion, sen hade jag cirkelfys och sist fotbollsträning. Trött? Svaret kan ni nog gissa. 
Imorgon är det onsdag och då har jag lite sovmorgon, sköönt. På kvällens ka jag nog även på ett baspass. Får se vad jag orkar.  

Tänkte även säga att om exakt en vecka har jag och älskling varit förlovade i ett halvår. Underbart! Och månaden därpå har vi varit tillsammans i 3 år (: 
Men måste bara ta upp en sak. Alla dessa människor som förlovar sig efter kanske 2-3 månader tillsammans. Då är man fortfarande i ett stadie där man lär känna och ser vart gränser går. Visst, jag och Joakim hade varit tillsammans i två och ett halft ÅR när vi förlova oss. Vad låter bäst, 2-3 månader eller 2 och ett halft år? Jag föredrar det sista. Jag tycker det känns som vi idag inte tar förlovning och sådana saker på allvar. När man förlovar sig så lovar man en annan person att man ska spendera livet med den. Men vet man om man vill det efter 3 månader? Nej.
Men åh, jag blir bara så frustrerad. Visst gå och förlova er, men skyll er själva när ni bryter den efter ett halvår.
Känn efter först.
Det gjorde jag.