Älskade lag, vi är fortfarande bäst. Vi kämpade i det sista med att kunna fortsätta ha ett lag men oddsen gick emot oss. Det känns så sjukt hemskt att inte längre kunna gå upp till Högvalla som vanligt och ha träning som jag har gjort sen 6 års ålder. För mig är det hemma. Men nu blir det en jävla omställning. Nytt lag, nya människor, nya möjligheter. 
Men jag kommer sakna Svenljunga något så fruktansvärt, vissa människor som man spelat med i cirka 12 år, kommer jag inte spela med längre. Vi kan varandra ut och in. 

Nu är det över tjejer, men vi gjorde det grymt jävla bra det vi gjorde. Kommer ni ihåg segern i Nittorpcupen? Så jävla bra var vi. Kommer ni ihåg alla matcher vi legat under men kämpat oss igenom mjölksyra och kramp och vunnit matchen? Vi har gjort bravader, och vi ska vara jävligt stolta, för vi var grymma.